alltid stjärnor
när solen sover
och månen skymtas bakom molnen
då
öppnar jag ögonen
när bilarna tystnat
och dimman sänkt sig över dagen
då
öppnar jag dörren
ut
mina steg leder mig
till ingenting
och jag förlorar mig själv i musiken
som dånar från hörlurarna
försöker glömma
smärtan
livet
längs vägen som jag går
finns det bara mörker
natten
är evig
min värld går runt i cirklar
och luften jag andas blir allt tunnare
himlen är under mina fötter
och jag hoppar
blir ett med stjärnorna
Källartrappan
jag känner hur jag skakar
jag försöker andas
men det går inte
blicken blir suddig
och
jag faller
jag försöker greppa efter något
vadsomhelst
men
det är så mörkt
det gör så ont
huvudvärken
nacken
yrseln
maktlöst
känner jag trappstegen
slå mot min kropp
innan
jag landar på det kalla stengolvet
det är tyst nu
kryper ihop
långt där inne
i hörnet
där jag inte syns
jag dunkar huvudet mot väggen..
..snälla..inte mera..
bunden
nästan
som om jag vore
förlamad
kan inte springa
inte gå
leva
alla drömmar inom mig
spricker
jag ligger handikappad
i min säng
försöker
glömma smärtan
ensamheten
är ensam stark?
jag vet inte
jag trodde
jag
var det
stark
men
nu vet jag inte
jag lät dem komma
nära
jag litade på dem
och
trodde de gjorde detsamma
men
jag hade fel
mitt hjärta sprack
precis
som mina drömmar
och nu ligger jag här
i min säng
försöker glömma
smärtan
och ensamheten
och försvinner
i mina drömmar
som inte längre finns
Bortglömd själ
förlorad i bittra minnen
av smärta
förnedring
misstrodd i tio år
och nu ska jag ge min tillit?
hoppet om framtiden
försvunnen i dimman
borta
och jag önskar så djupt att kunna känna smaken igen
av salta tårar
men tomheten
fyller mitt inre
och jag vill skrika när natten kommer
skrika tills jag svimmar!
men jag är rädd
rädd att smärtan ska förgöra mig
slita min själ i stycken
så varje natt viskar jag
önskar innerligt
att jag ska vakna upp från mardrömmen
men gryningen kommer alltid
och jag är fortfarande fångad
i verkligheten
Skriven 2007-10-16
Huvudet skriker av smärta, själen gråter av ångest och hjärtat vill sluta slå
"hur mår du?"
"bra"
men på utsidan syns det inte
för på utsidan
ler hon
alltid
Skriven 2007-05-20
Skuggan av en flicka
med lugna steg går jag in i hallen
jag är ensam hemma
lamporna
är släckta
det är så mörkt
plötsligt
stirrar jag rakt in i ett par mörka ögon
det är en flicka
hon säger ingenting
men jag kan se att hon har gråtit
för ögonen är rödsvullna och håret är ruffsigt
hon ser snäll ut så jag går närmare
jag är bara några millimeter ifrån henne nu
min näsa nuddar nästan hennes
vi är lika långa
en ensam tår
rinner långsamt ned längs kinden
jag sträcker ut handen
ett skrik
ekar i tystnaden
jag blundar
och lutar huvudet mot spegeln
jag är ensam hemma
lamporna
är släckta
det är så mörkt
plötsligt
stirrar jag rakt in i ett par mörka ögon
det är en flicka
hon säger ingenting
men jag kan se att hon har gråtit
för ögonen är rödsvullna och håret är ruffsigt
hon ser snäll ut så jag går närmare
jag är bara några millimeter ifrån henne nu
min näsa nuddar nästan hennes
vi är lika långa
en ensam tår
rinner långsamt ned längs kinden
jag sträcker ut handen
ett skrik
ekar i tystnaden
jag blundar
och lutar huvudet mot spegeln
Skriven 2006-11-09
Jag mår bra, oroa dig inte
huvudvärk, så ont
snart exploderar det
sluta skrika!
det ekar
hör inget, hör allt
så suddigt
kan inte fokusera
snälla, kan ni inte vara tysta
kroppen skakar
krampar
ingen luft
kan inte andas
något inom mig viskar
det är jag som gör det, mitt fel, mitt fel
NEEEJ!
är så trött
orkar inte
vad är det? sirener?
nej, jag vill inte!
jag mår bra
någon pratar med mig
ja, jag kan höra dig
"HÖR DU MIG? HÖR DU MIG?"
JA!
ingen hör mig
så mycket ljud, överallt
kan du stänga dörren, det är så kallt
fryser
svettas
sluta tjata! jag hör dig!
är så trött
orkar inte mera
ta bort det, ta bort smärtan för alltid! snälla! ta bort det!
känner salt på mina läppar
jag gråter inte, inte egentligen
blundar
det är så mörkt...
Skriven 2006-09-29
