jag saknar ännu kärleken du aldrig gav mig
som en viskning hör jag vindens sus
eka bland trädtopparnas fallna blad
hör dess själars röster mummla
inget varar för evigt
regnet som smattrar på mitt svarta paraply
droppar ner längs sidorna
fångar in mig
i dess kalla sköld
och försvinner sedan i brunnar på den hårda trottoaren
och så gör de tårar jag aldrig grät för dig
för trots att jag visste att du inte var
den jag ville att du skulle vara
min skyddande ängel
så gjorde mina drömmar hål i mitt inre
och du fyllde det med lögner
om hopp
som mitt hjärta så innerligt ville tro på
men jag kan se en bit av himlen där bortom bergen
så gnistrande röd
och bakom där måste solen finnas
det är mitt hopp
men jag har tid att vänta
för just nu står jag ännu i regnet
bland de fallna kronbladen
och jag stänger mina ögon
och bara lyssnar
Skriven 2007-08-14
(Julkort 2006)
jag vänder blicken mot den tomma gatan utanför mitt fönster och låter mig försvinna bort i drömmar om glömda världar där endast kärlek och omtanke existerar i våra hjärtan
snöflingorna faller stillsamt ned
från den mörka himlen
och jag vill bara
sträcka ut handen och fånga dem
vill bara
springa ut och dansa i snön
snurra runt runt runt
vända ansiktet upp mot stjärnorna
och känna snöflingorna smälta
på min varma kind
jag vill bara krypa ihop i snötäcket
och lyssna
på ingenting
från den mörka himlen
och jag vill bara
sträcka ut handen och fånga dem
vill bara
springa ut och dansa i snön
snurra runt runt runt
vända ansiktet upp mot stjärnorna
och känna snöflingorna smälta
på min varma kind
jag vill bara krypa ihop i snötäcket
och lyssna
på ingenting
Skriven 2006-12-20