Mitt hjärtegull
lilla prinsessa
som dansar på rosa moln
springer iväg och skrattar
gömmer sig
från min kamera
busunge! kom tillbaka!
charmiga änglatroll
som leker i magiska skog
tittar fram med glittrande ögon
när jag smyger mig närmare
med min kamera
nej, vänta! kom tillbaka!
gör mig osynlig
gömd av förtrollat fé-stoft
står beredd med min kamera
underbara sötunge
hoppar till av överraskning
ha! nu fick jag dig!
lilla prinsessan
springer iväg och skrattar
( * . * )
` . ´
jag säger som mormor brukade säga
när jag var liten
mitt hjärtegull
som dansar på rosa moln
springer iväg och skrattar
gömmer sig
från min kamera
busunge! kom tillbaka!
charmiga änglatroll
som leker i magiska skog
tittar fram med glittrande ögon
när jag smyger mig närmare
med min kamera
nej, vänta! kom tillbaka!
gör mig osynlig
gömd av förtrollat fé-stoft
står beredd med min kamera
underbara sötunge
hoppar till av överraskning
ha! nu fick jag dig!
lilla prinsessan
springer iväg och skrattar
( * . * )
` . ´
jag säger som mormor brukade säga
när jag var liten
mitt hjärtegull
Skriven 2007-01-06
du
dina ögon
leendet
virvlar runt i mig
i dimman ser jag den avlägsna
den bortglömda
värmen
din hand
som tar min
kramar om
kärleksfullt
dina ögon
ser mina
leendet
virvlar runt i mig
i dimman ser jag den avlägsna
den bortglömda
värmen
din hand
som tar min
kramar om
kärleksfullt
dina ögon
ser mina
vem sa att stjärnorna finns, och att månen existerar?
när du ser på mig
försvinner universum
men jag kan se stjärnorna
i dina ögon
och månen
är vi
lavendel
doften
av fridfullhet
ligger ännu kvar
i tröjan
som du lånade
den där natten
då ingen av oss kunde sova
då båda våra hjärtan
saknade närhet
och ömhet
där låg vi
tätt intill
långt in på morgontimmarna
njutandes
av skapandets filmvärld
magin
och varandras värme
godhet
kärlek
värmeljusen i rummet
doftade lavendel
och du
doftade
du
och jag älskade
Stjärnhimlens lågmälda melodi
i tystnadens toner
du sjöng för mig
där vi låg
i en bädd av höstfallna löv
mjukt prasslande under oss
och stjärnorna där uppe
viskade sinsemellan
om hemlig kärlek
och du sa att aldrig
hade månen varit så stor
och aldrig
hade höstmörkret känts så underbart
som just precis nu
du önskade mig universum
men jag förklarade
att jag redan hade min stjärna
just precis här
bland de eldröda löven
du tittade djupt in i mina ögon
och du sjöng för mig
ännu en gång
i tystnadens toner
och jag andades
dig
Det är okej att gråta, du behöver inte alltid vara så stark
Kommer du ihåg när vi var små
och vi letade stjärnbilder på himlavalvet
fastän vi inte kunde några
men det gjorde inget
För kommer du ihåg
den där stjärnan
som blinkade
vi hittade den alltid
även
när molnen försökte gömma den
jag kommer ihåg att jag tyckte
att den blinkade just för oss
för min villkorslösa kärlek
till dig
Och jag hoppas att du vet
att du kan alltid
söka tröst hos mig
Men om jag inte skulle vara där
just då
titta då bara på stjärnorna
och leta
efter den där som blinkar
för där finns jag
Så låt dina tårar komma
lillebror
du behöver inte alltid vara
så stark
Skriven 2006-12-20
