Dagbok i Diktform

den jag var
hade drömmar upp till skyn
hon ville leva
i sin tystnad
imponera
men
glaset gick i kras
hon föll
från
himlens tak

den dröm
som var mitt liv
stal
min dag

nu
sitter jag här
ensam
ser att himmelen är grå
den sol
som lyste
så klart
är skymd bland moln

jag sitter här ensam
undrar vart min väg ska gå
för stjärnan
som jag följde
är skymd
bland moln
~

det trasiga
djupt
där inom
sliter livet ur min själ
jag försöker
om igen
att glömma
stjärnan
som var mig kär

drömmen är min plåga
drömmen var mitt liv

i djupet
av
min smärta
ser jag
ingenting
mörkret
är den tyngd jag bär

nu
sitter jag här
ensam
ser att himmelen är grå
den sol
som lyste
så klart
är skymd bland moln

jag sitter här ensam
undrar vart min väg ska gå
för stjärnan
som jag följde
är skymd
bland moln
~

jag skriker tyst
i natten
blind
för kylans kniv
sörjer
min kärlek
mitt liv

glöden har alltid funnits
gömd
där bortom dimman

och
när molnen en dag skingras
en ny dröm
ges vingar

men
nu
sitter jag här
ensam
ser att himmelen är grå
den sol
som lyste
så klart
är skymd bland moln

jag sitter här ensam
undrar vart min väg ska gå
för stjärnan
som jag följde
är skymd
bland moln
~

men hopp
finns ännu kvar
där nånstans i mitt hjärta
och jag fortsätter att leta
efter stjärnan

och
min nya dag
~